Båtutflykt

Idag åkte vi på båttur till några olika öar. Först åkte vi till en ö där vi snorklade. Vi såg en hel del coola fiskar.

Sedan åkte vi vidare till en ministrand. Där körde Fredrik Jetski och Jag(Marie) och Erika flög fallskärm efter båt. Häftigt!





Efter att ha slappat färdigt på stranden åkte vi en snabb sväng förbi en fiskarby, och sedan vidare till ett akvarium. Sen var det väldigt gott att komma tillbaka till hotellet för lunch och vila. Ja, det vill säga, ingen vila för Fredrik och Pär som hade beställt tennistid.
Ikväll tar vi det lugnt för att i morgon gå upp tidigt för att åka vidare till Saigon.

Slappedag i Nha Trang

I går bara slappade vi, först på stranden sedan vid poolen.
Helt ok.

Nha Trang

Efter att ha stigit upp klockan fyra på morgonen så anlände vi till Nha Trang klockan halv nio. På flygplatsen blev vi mottagna med våta kalla handdukar, iskallt vatten och en buss för tio personer. Alla sällskap som skulle till samma hotel blev hämtade med varsitt fordon, verkar ju bra för miljön.

Efter att vi installerat oss på hotellet så gick vi ner till stranden. En privat strand för vårt hotel med bar. Fin fint.



På eftermiddagen hyrde vi en jetski i en timme, kul.

Idag onsdag tar vi det lugnt, jag och Pär tog oss ett dopp i havet innan vi tog en ordentlig frukost. På eftermiddagen blir det nog stranden igen.
På fredag har vi bokat en båttur till en ö för att snorkla.

Ha Noi

Vi anlände till Ha Noi på söndag kväll. Vi var lite oroliga innan vi checkat in att Fredrik inte skulle få åka med. Passet måste vara giltigt i sex månader efter inresa i Vietnam. Fredriks pass är bara giltigt i 5 månader och två veckor till. Men de tittatde inte ens i hans pass, så det gick bra. Däremot så letade damen i incheckningen efter visum till Vietnam i mitt pass, dåtalade jag om för henne att svenskar inte behöver visum, ok sa hon och chekade in oss. Samma sak var det när vi kom till Vietnam, tullmannen frågade efter visum och vi svarade att vi inte behöver det, och så släppe han igenom oss. Ingen större säkerhetskontroll alltså. Men vi är förstås glada att vi kom igenom, hade varit lite tråkigt om Fredrik hade behövt stanna hemma.





Första intrycket av Vietnam var att det finns otroligt mycket vespor. Om man tänker sig gamla bilder från Kina där man ser tusentals cyklar och byter ut alla cyklar mot vespor så är det ungefär det man ser i Vietnam. Vi blev förvånade över hur bra standard det var påfordonen, i Peking kör väldigt många runt med riktiga rishögar till motorcyklar, här är alla i riktigt gott skick.

Vem behöver bil? Det gårr ju lika bra att ta hela familjen på vespan. Har man tråkigt kan man läsa en bok under turen.

Eller så kan man klara av sina telefonsamtal, bara man kan hålla sig vaken!

Grönsaksmarknad.

På söndagkväll tog vi det lugnt, åt middag på en lokal restaurang, god Vietnamesisk mat.

På måndagen tog vi en taxi in till City, strosade runt i några timmar, faschinerades av att det överhuvudtaget finns så många vespor som vi såg där, vilade ibland på några cafeer, vi hade en allmänt slapp och skön dag. På eftermiddagen gick vi på vattendockteater. Kul att ha sett, men väldigt sövande.

På kvällen blev det pizza, innan vi gick och lade oss för att orka upp klockan fyra på måndagmorgon.

Xin nian hao

Gott nytt år!

Här ser man en liten del av resterna från gårdagens alla fyrverkerier.

Nu drar vi till Vietnam.

Förkyld

Pär är i Bangladesh och jag är hemma och vårdar min förkylning. Feber, huvudvärk, hosta och snuva är inte så roligt, men det går åt rätt håll, så imorgon är jag tillbaka på jobbet. Det är väl så här när man börjar på en ny förskola, man är mottaglig den första tiden men efter ett tag brukar man stå emot de flesta baciller.

Jag borde sätta ett kryss i taket, internet är, när det funkar, vilket fortfarande är lite ostadigt, snabbt. Jag kan till och med titta på SVT:s nyhetsändningar för tillfället. Det har jag inte kunnat någon gång under den tiden vi har bott här. Kanske vi har fått lite OS-fart på internet nu. Men jag är ju realist också och inser att det kan vara något högst tillfälligt, de kanske snart inser att vi har för hög hastighet och stryper den till snigelfart igen.

Avloppet i köket är i allafall fixat, de behövde inte gräva upp köket, pust. Vet inte hur de fixade det till slut, jag var inte hemma när det ordnades, men det fungerar nu.

Nu närmar sig det kinesiska nyåret, det märks på alla dekorationer och all mat och godis som sälj. Det är som inför julen i Sverige. All dekoration är röd, detta för att det hemska monstret som kan komma fram under vintern är rädd för rött. Monstret är också rädd för oväsen, därför smäller man smällare under flera veckor för att hålla monstret borta.

Vi har lärt oss av de lite mer rutinerade Beijingsvenskarna att man inte ska stanna kvar i Beijing under lovveckan, så vi åker till Vietnam under en vecka. Det ska bli väldigt trevligt, Erika följer också med oss, blir gott ha få hit henne igen.

För ett tag sedan var jag och Pär och utforskade en marknad som ligger alldeles i närheten av vårt område. Där hade de det mesta i dekorationsväg till nyåret.

En liten matmarknad hade de också på baksidan, vi köpte lite frukt, köttet blir man ju inte så sugen på när man ser hur det hanteras. Cykelhandlarens cykelpump lyckades vi också förhandla oss till efter att han pumpat mina cykeldäck (han hade en extra i en skrivbordslåda). Han gjorde nog månadens affär, men vi var jättenöjda att äntligen ha hittat en pump, så vi tyckte att 30 kr var ett mycket bra pris. Alla var nöjda och glada precis som det ska vara.

På marknaden fanns också en tjej som sålde sesamolja som hon tillverkade på sin lastbil.

Fredrik har varit på praktik i fyra dagar. Han fick följa med en svensk till hans arbete här i Beijing(Tack Janne!). Meningen var att de mest skulle iaktaga och ställa frågor och anteckna, (låter urtråkigt) men Fredrik fick även prova på att göra lite saker på verkstaden, t. ex. mäta upp en krockad bil och svetsa, så han tyckte att det var riktigt trevligt att var där i några dagar.

Det lutar nog åt att Fredrik fortsätter på franska skolan även nästa läsår. Efter mycket funderande fram och tillbaka så har Fredrik nog kommit fram till att det är det han vill. Och det tycker vi är helt ok, så så blir det nog.

De är duktiga på att lasta här i Kina. Man vill inte köra för nära bara.