Massage, plåtverkstad, skorpioner, ormar och en förbjuden stad.

Dagarna rullar på. Gästerna aktiverar sig med diverse shopping och seightseeing.

Erika och Malin har varit och provat sina balklänningar. De blir nog väldigt fina. På tisdag blir det ytterligare en provning och på torsdag ska de hämtas. Sedan är det bara att vänta på den stora baldagen.

Åsa och Robin beställde varsin skjorta och väst som också skulle provas och justeras.

Innan provningen så var en del av gänget på glasögonmarknaden och loppmarknaden och fyndade lite. Både Malin och Åsa köpte nya glasögon. Efter skräddaren åkte Klas till elektronikdistriktet för att hämta sin processor och jag åkte med ungdomarna till Xidan för att titta i lite kinesiska klädmarknader som oväxling till alla turistmarknader som vi brukar vara på.

Hela gänget utom jag åkte till förbjudna staden en otroligt kall och blåsig dag.

Ett fruset gäng i förbjudna staden.

Efter forbidden city skulle vi allihop gå till Dragon fly för att få två timmars massage. Enligt beskrivning låg det nära Beijing hotell och förbjudna staden. Vi gick till Beijing hotel och förväntade oss att se stället bredvid, men det gjorde vi inte. Efter att ha frågat ungefär 20 kineser och några kilometer senare så var vi äntligen framme. Vi har lite olika syn på vad som är nära, Beijingborna och vi svenskar. Men vi kom fram iallafall och blev ompysslade i två timmar. Först var det fotmassage och därpå kroppsmassage. Gott! Framför allt var det gott att komma in i värmen efter den långa promenaden i kylan och blåsten.

Klas och Pär lägger fötterna i blöt.

Efter massagen bar det iväg till vår favoritrestaurang, "plåtverkstaden". På vägen dit så stötte vi på en flera hundra meter lång rad av matstånd av diverse delikatesser. Johan var så hungrig så han var tvungen att stanna och köpa några grillade skorpioner.Robin tog också ett smakprov på skorpionerna, vi andra nöjde oss med att titta på alla ormar, larver, skalbaggar och diverse andra läskiga saker de sålde.

Orm

Mera orm

Den här farbror var rolig. Jag ville ta kort på det han sålde, men när han såg att jag tog fram kameran sprang han ut från sitt stånd och ville absolut att jag skulle ta kort på honom och nig tillsammans. Så det var bara att göra honom till viljes.

Man ser ofta så här imponerande last på cyklarna.

Plåtverkstaden

En annan kväll gick vi till den lokala hotpot restaurangen. Där avslutas alltid måltiden med att servitrisen drar nudlar och kokar på bordet åt oss. Den här gången fick hon hjälp av Johan och Robin. Undrar om hon tyckte det var så mycket hjälp egentligen. Ett gott skratt fick hon sig iallafall.

Hoppsan! Den gick visst av.

Idag har ungdomarna varit på stan på egen hand, och ikväll blir det repris på förra nyårsafton. D.v.s Brasiliansk restaurang.Till sist kan jag inte låta bli att visa den här skylten som jag fotograferade utanför ett stort exklusivt kontorskomplex. Är det någon som kan förklara för mig vad de vill säga med den?

Gott nytt år på er allihop!!! /Marie

Juldag, Annandag och torsdag.

Igår åkte Jan tillbaka till Svarttjärn efter sin andra resa till Kina på kort tid. Vem vet, kanske det blir en till om kineserna tyckte att det var så pinsamt med arrangörsmissarna att de vill kompensera på något sätt.

Jan hade fått order av Lisa att köpa grönt te till henne. Och detta uppdrag måste ju uppyllas på ett ordentligt sätt. Så efter en tur på mitt favoritställe "elektronikdistriktet" så var nästa uppdrag att hitta grönt te. Vi hamnade i en tebutik där provsmakningen visade sig vara en sermoni på 15 minuter. (hur stavas sermoni egentligen?)

I väntan på att tevattnet ska koka upp.

Efter att grodan eller om det var hunden fått tillräckligt mycket te över sig så han
kunde blåsa bubblor så var det äntligen dags för Jan att provsmaka.

Uppdraget var utfört och vi kunde återvända hem och äta rester från julbordet.
På annadagen var jag helst utslagen efter en natt med feber och kräkningar. Jag tänkte på Jan och hoppades att det var något jag ätit så inte han skulle drabbas inför sin flygresa. Ingen annan blev sjuk så det var nog min lila maträtt på elektronikmarknaden som gjorde mig dålig.

Medans jag låg hemma i resterna av febern och sov så var de andra inne i stan och beställde balklänningar till Erika och Malin. Första provningen är på söndag, ska bli spännande att se.

På kvällen tog de äldsta ungdomarna en kväll på stan, det blev restaurang och livejazz. Vi andra tog en lugn hemmakväll.

Efter att ha sovit ca 20 timmar av det senaste dygnet så vaknade jag pigg och utvilad redo för en ny dag på elektronikmarknaden. Jippi, vilken tur man kan ha, att Klas beställde en processor som inte fanns på lager så vi var tvugna att åka dit igen. Mindre kul var det väl att den inte hade kommit idag heller som utlovat, men då finns det ju en anledning att åka dit igen och det är ju inte så dumt.
Efter marknaden åkte en del av gänget till sommarpalatset, jag och Fredrik åkte in till stan på diverse olika saker. Jag mötte upp Pär utanför hans jobb och vi tog en taxi tillsammans hem. Taxichauffören blev inte glad åt körningen och efter en stund förstod vi varför. Motorvägen åt motsatt håll var helt tom på bilar hela vägen från stan och till vår avfart, bara en massa polibilar syntes till. Av det kan man ju förstå vilket kaos det blir vid alla avfarter där de har stoppat trafiken ifrån att köra på motorvägen. Beijingtrafiken är ju kaosartad som den är, inte blir den bättre av att de stänger av motorvägen i över en halvtimme för att någon viktig person ska transporteras från flygplatsen in till stan. Jag förstår att taxichauffören var bekymmrad över sin returresa när han släppt av oss. Men vi gav han ordentligt med dricks och då blev han så nöjd så.

Så här såg det ut i luften i Beijing idag. Grått, grått, grått. Inte kul.
Idag skulle det nog vara varning på mätaren som talar om om skolbarnen får ha uteaktiviteter eller inte.
De har lovat bättre väder de närmsta dagarna, får hoppas att det håller.

Kram / Marie

Hangzhou

Nu hoppar jag tillbaka lite i tiden och hamnar i Hangzhou, där den väldiga pingismatchen skulle äga rum. Resan och matchen blev en upplevelse, men kanske inte på det sättet vi tänkt oss.

Vi åkte flyg från Beijing på lördag morgon. När vi kommit fram och satt i en taxi på väg till hotellet ringde Jan och sa att de skulle åka från hotellet om drygt en halvtimme och han var tvungen att åka med då så det vore bra om vi kom fram tills dess. Vi frågade taxichauffören hur lång tid det skulle ta och vi fick svaret en halvtimme. Nåväl, vi hann och väl framme så dröjde det såklart innan alla var på plats och vi kunde åka iväg. De placerade oss i en minibuss tillsammans med de båda lagens ickekineser och reportern från Radio Väst och helsingborgs Dagblads reporter och fotograf. De kinesiska spelarna åkte egen bil. Jag förväntade mig en väldig anläggning eftersom vi hört att det skulle bli 15000 åskådare, visserligen hade den publiksiffran minskat till 1500 någonstans på vägen, men det visade sig att vi hamnade på ett universitet i Hangzhou. När vi kommit fram blev vi hänvisade till ett litet rum med några soffor i. Där satt vi hela gänget från bussen och väntade på något besked om vad som skulle hända medans de kinesiska spelarna försökte reda ut vissa problem som tillstött. Det visade sig nämligen att det inte fanns någon ström i hallen så detta skulle de försöka lösa så fort som möjligt. Efter ytterligare lite väntan kom beskedet att troligtvis så skulle de vara tvugna att byta hall, det kunde bara ta lite tid att få tag i någon ny hall så fort en lördag eftermiddag. Och sedan skulle ju pingisbord och allt annat material flyttas. Men det var bara vänta och se. Till slut kom beskedet att det skulle bli ström. De hade fått Universitetets presidents tillstånd att starta katastrofströmmen så att denna väldiga match kunde äga rum. Så två och en halv timme försenat kunde tillställningen börja.

Hög koncentration hos en av Ärtemarks spelare.

Då började en febril aktivitet hos alla spelare som bara legat och degat i sofforna. Racketerna skulle limmas och kropparna skulle värmas upp. Det krävdes nog en hel del för att bli varm, det var iskallt i hallen. Högtalaranläggningen skulle kopplas, borden skulle på plats och banderoller skulle sättas upp.

Uppvärmning i en iskall hall.

Det är nog därifrån ljudet ska komma.

Btk Rekords president och Helsingborgs Dagblads utsända väntar på att matchen ska börja.

Matchbanderollen och Bengtsfors kommuns logga är på plats.

Leanderskaran på plats på pressläktaren.

Ett av dagens dragplåster var att Jörgen Persson skulle spela några några set mot sponsorerna. Jörgen är väldigt populär bland pingisfolk i Kina. Så i pausen mellan hans matcher blev han ständigt uppvktad av folk som vill ha autografer och ta kort tillsammans med honom.

En febersjuk Jörgen Persson väntar på att få spela i den iskalla hallen.

Detta var den andra matchen i Kina. Den första vann Rekord, men nu var det Ärtemarks tur att vinna.
Här är gänget som gjorde det!

Radio Västs reporter Ulla ringer in det glödjande resultatet till studion i Sverige.

Efter matchen stack Johan och Fredrik tillbaka till hotellet. Vi andra knödde in oss i bussen och diverse bilar igen och åkte till ett annat hotell och käkade en väldig buffe. Jag och Pär blev placerade med Jörgen Persson och en av Ärtemarks kinesiska spelare. Det blev en trevlig middag med mycket pingisprat. Lite udda bara att spelarna direkt efter en elitseriematch åker direkt till en middag utan att duscha först. Skulle vara otänkbart i Sverige tror jag.

Jag, Pär, Jörgen och Wang.

På det hela taget blev det en innehållsrik och udda dag, men inget blev väl riktigt som man tänkt sig. De 15 000 åskådarna som senare reducerades till 1500 blev i verkligheten kanske 25. Vi fick höra att det berodde på strulet med hallarna så att rätt information inte kunde nå ut till den tilltänkta publiken och att de var hemskt ledsna för detta och skulle göra allt de kunde för att gottgöra för allt strul för de båda lagen. Jag tyckte att det bara var en helt vanlig dag i Kina med alla de problem som man kunde tänka sig komma också kom, men allt löste sig på något märkligt sätt precis som det brukar.

Tillbaka på hotellet efter middagen spelade vi pingis. Jan hade blivit inspirerad av elitspelarnas skruvade bollar under matchen så han ville inte vara sämre. Men nog ser hans stil lite udda ut!

Jag, Pär och Jan tog en kvällspromenad i mörkret längst med West lake.

Dagen efter tog vi en ny promenad i Hangzhou. Det visade sig var en mysig stad. Kändes mycket mindre kinesiska än vad Beijing gör. Kan det ha att göra med att SAAB hade några demobilar uppställda på gågatan?

Ett gäng glada kockar på lunchrast.

En flicka väntar på båten vid West lakes strand.

Det här såg riktigt läskigt ut. Om man tittar riktigt noga ser man att en del balkonger
inte har något räcke alls. Där skulle inte jag vilja bo.

Det här såg också lite läskigt ut. Behövde man medicinska instrument så var det bara att
knalla in i affären och köpa vad man behövde till sin nya klinik.

På söndageftermiddag vände vi tillbaka till Beijing. Jag och Jan var sedan uppe till klockan två på natten för att koka skinka och laga Janssons frestelse till julbordet. På måndag förmiddag anlände sedan det nya gänget för vidare transport till himmelska fridens torg. Men det har ni väl redan läst om tidigare.

Ha det gott /Marie

Ulvo

Lite nya Ulvåsabilder som vi fått från farbror Stig och farbror Klas. Tack! Vet inte riktigt vad jag ska tycka, men det blir i alla fall annorlunda det är säkert.

God jul

Nu har vi huset fullt. Jag hämtade Erika, Åsa, Malin, Klas och Robin på flygplatsen i förmiddags, sen åkte vi direkt till Himmelska fridens torg och drack glögg med andra svenska familjer som var kvar i Beijing över julen. en trevlig tradition.
Sedan blev det rast och vila för alla resenärer fram till maten.
Nu är maten och julklapparna avklarade och nästan alla ungdomarna tittar på video och Pär , Klas, Jan och Fredrik spelar kort.

Som vanligt kommer det fram massa kineser och vill bli fotaograferade tillsammans med västerlänningar när man är på torget. Man skulle nog kunna bli rik om man började ta betalt.

Även när vi ställt upp för ett gruppfoto kom de fram kineser och ställde sig bredvid oss. Men vi knuffade lite diskret bort dem så det gick att klippa bort dem efteråt. De är inte blyga iallafall.

Hela gänget samlat på torget.

Alla vi önskar er alla en riktigt

GOD JUL

Nya Ulvåsabilder

Nu börjar man ana hur det ska bli.
Jan kom hit idag med kameran laddad med färska bilder på Ulvåsa. Kul!
Ser ut som en hoppbacke tycker Jan. Jag kan väl hålla med lite om det, men det blir nog bra i slutändan.



Det har varit ett par intensiva helger nu. Flera hejdåpartyn för kollegor som flyttar till Sverige och julfest i fredags, så man är allt lite trött. I morgon blir det någon slags julavslutningsfest för personalen på Svenska skolan på kvällen. På onsdag gör vi sista dagen på skolan innan lovet, sedan är det väl dags att köpa lite julklappar och fixa lite till julbordet. I dag köpte vi iallafall skinka och prinskorv hos tyska slaktaren.
På lördag drar vi iväg till Hangzhou för den väldiga pingismatchen.

/Marie

Lucia

Idag hade vi traditionellt Luciatåg på Svenska skolan. Detta innebar att jag var tvungen att gå upp klockan 4.50 idag för att hinna i tid till skolan och vara på plats innan barnen. Det var en fin men ganska kall morgon, så det var tur att barnens sång värmde.

Efter Luciatåget så åt barn och föräldrar frukost tillsammans. Mysigt! Vi fröknar fick också en varsin otroligt fin julgrupp av föräldrarna.

Vårt jullov börjar nästa torsdag. Terminen har bara flugit iväg tycker jag. Men jullovet är ändå välbehövligt. Alla barn och fröknar är snuviga och hostiga så vi behöver nog komma ifrån varandra ett tag.
Jag känner mig ganska seg idag med halsont, huvudvärk och snuva. Men vad är annat att vänta med 16 barn som alla har rinnande näsor för tillfället.

I övrigt är allt bra. Pär är i Indien igen, han kommer hem på lördag. På söndag kommer Jan och stannar till på måndag kväll, då han drar vidare med nattåget till Shanghai.
Rapporterna från Sverige om Ingers tillstånd är bara positiva. Hon blir lite piggare hela tiden och kan nu få i sig tillräckligt med mat för att slippa sonden. Skönt!

På Ulvåsa är det full fart. De har varit flera man i flera dagar nu. Taket ska enligt rapporterna snart vara på plats. Nu väntar jag ivrigt på nya bilder så jag kan se vad som hänt.

Borde kanske ägna helgen åt lite julklappsinköp. Får se vad det blir.

Ha det gott

/Marie

Ulvåsa

Det är alltid lika roligt att få nya bilder från Ulvåsa. Visserligen får vi nästan dagliga telefon- eller mailrapporter om vad som händer, men inget slår ju bildbevis. Så tack alla som tar kort och skickar till oss. Idag fick vi kort både från Klas och Vanja. Det tackar vi väldigt mycket för!!
Man kan ju undra hur detta kommer att bli. Allt ser så litet ut när man tittar på ett foto så här, men det blir nog bra till slut.

Idag när vi vaknade var det snö ute! Gissa om barnen på skolan var glada! Visserligen var det ganska blöt snö, men de har haft roligt ialla fall.

Jag såg en sak jag gärna skulle viljat fotograferat i morse, men jag satt i bilen och hade ingen möjlighet. Det var en bil som stod parkerad och det var fullt med snö på rutorna. Givetvis hade någon fallit för frestelsen att skriva något i snön, så är det ju i Sverige också, skillnaden var bara att här stod det något med kinesiska tecken. Man blir ju väldigt nyfiken på vad det kunde tänkas stå. I Sverge är det ju oftast inte något trevligt som skrivs. Det såg ialla fall väldigt mysigt ut med dessa tecken i snön på bilen.

Dell Kina står inte så högt i kurs hos mig för tillfället. Min dator som jag köpte i september bara strular.

I dag har jag äntligen lyckats få tala med en person på Dells servicecenter. Jag har försökt att ringa i en vecka nu, men aldrig lyckats trycka rätt kombination i alla val man ska göra. Det är en automatisk telefonsvarare som svarar först på kinesiska och sedan på engelska och så ska man som vanligt trycka ett, två eller tre för olika val. Problemet har bara varit att efter att ha gjort några olika val så slutar de prata engelska och fortsätter att ge olika alternativ på kinesiska. Hur jag än har tryckt så har det alltid slutat med att rösten säger "tack så mycket, hej då" det har visserligen tagit olika lång tid beroende på vilka val jag gjort men på något sätt har det alltid slutat där. Men idag fick jag bingo, lyckades pricka in rätt rad och fick prata med en levande person. Hans engelska var otroligt dålig, men jag tror att vi kom överrens om att en tekniker ska komma hem till mig i morgon eftermiddag. Inte som förra gången, då de lovade att en engelsktalande tekniker skulle ringa mig dagen efter för att göra upp om en tid för nästkommande dag. Det lät ju bra, problemet var bara att ingen ringde utan helt plötsligt stod där en icke engelsktalande tekniker i hallen på svenska skolan och ville laga min dator. Det var ju tur att jag hade tagit med mig datorn till skolan. Jag hade lite på känn att något sådant skulle kunna hända. Som tur är fanns Marcus, vår kinesiska vaktmästare och it-support på plats så han kunde reda ut en del språkproblem.

Får se hur de lyckas med reperationen denna gången.

Förra gången hade Windows kraschat och då började de med att byta moderkortet, blev lite förvånade när det fortfaranade inte fungerade och installerade då om Windows. Jag hade nog valt den ombytta ordningen. Efter ominstallationen så fick han inte högtalaren att fungera, då skruvade han isär datorn igen och bytte ut någon komponent. Jag frågade om han trodde att den var sönder, kanske det bara var drivrutinerna som var problemet. Han svarade att det kanske var komponenten. När han skruvat ihop datorn igen och högtalaren fortfarande inte fungerade installerade han drivrutinerna och Voila! plötsligt fungerade det. Vad säger man?

Men nu är det kanske läge på riktigt att byta moderkort. Datorn blir alldeles för varm och slutar att fungera efter ett tag. Så man får jobba snabbt innan datorn blir för varm om man ska få något gjort.

Ska bli spännande att se hur de löser problemet i morgon.

Man får sig ett gott skratt nästan varje dag iallafall pga. alla dråpliga situationer som uppstår.

Ha det bra

/Marie

En sen uppdatering (igen)

I detta inlägg blir det mycket foton. Om nu bara min dator håller ut tills jag är klar. Min nya fina Delldator krånglar. Har redan haft service på den en gång, och nu väntar jag på besked om när de ska komma hem till mig för att fixa de nya problemen som har uppstått.

Börjar med inläggets sovande kines.

Detta är på en bänk längs en av Beijings populäraste shoppinggator. Otroligt att de verkligen kan lägga sig och sova var som helst. Lägg märke till påsen som står bredvid. Märkligt att den står kvar!

Undrar vad "handicralt och Patinting" är för något?

Det finns en hel del fina platser mitt i storstaden Beijing.

För några veckor sedan åkte jag och några kollegor från skolan till "lyktfabriken".
Detvisade sig vara väldigt krångligt att hitta dit. Den sista biten fick vi motorcykelescort.
Men till slut var vi iallafall framme vid fabriken. Det visade sig vara ett hus med för tillfället tre tjejer som satt och tillverkade lyktor och två som sålde lyktorna till köpglada svenskar.
Jag hade förväntat mig en stor fabrikslokal med massor av folk. Men det var ju mycket trevligare så här.

Alla dessa lyktor köpte jag till slut. Men nu har jag tagit dem till Sverige,
så jag får väl snart ta en tur till för att köpa fler lyktor.

Här ser man ett exempel på hur de gör när de renoverar husen efter bara några år.
Lite skrämmande att det är så dålig kvalitet så de måste blåsa ut hela huset efter mindre än tio år.
En kompis fyllde 40 år förra helgen. Då var vi några tjejer som firade henne på en Italiensk restaurang. En trevlig restaurang med mysig inredning. Men maten var lite annorlunda.

Det här åt jag. Oxfile med pommes, mix av grillade grönsaker och citronsmör.

Det här åt min bordsgranne Gunilla.
Oxfile, potatismos, mix av grillade grönsaker och citronsmör.
speciellt gillar jag moset som serveras i ett litet glas.

Man fick fundera lite när man skulle gå på toaletten.

Men en överstruken kvinna måste ju betyda att kvinnor inte ska gå in där!
Toalettvakten trodde att jag ville ta kort på henne så hon ville absolut inte flytta sig ifrån skylten när jag skulle ta kort. Men bakom henne är det en överstruken man, där är följdaktligen damtoaletten.

Förra veckan bjöd jag hem några kollegor på förskolan på raclette.
En trevlig middag med många skratt blev det.
Tur att Carrefour finns här i Beijing så man kan köpa riktig racletteost. Det är smaskigt, mums.

Kusin Johan bor ju hos oss nu och läser kinesiska. Men för att kunna stanna kvar här var han tvungen att ordna nytt visum. Så Pär, Fredrik och Johan tog en långhelg till Hong kong för att fixa det. De hade en trevlig och varm helg i Hong Kong och Johan har nu visum till den 5 januari.

Jag , Fredrik och Johan tog en runda in till stan igår. Bland annat var vi en stor sportaffär. Då såg Johan till att personalen fick jobba lite. Först ville han prova en elgitarr, så det blev för personalen att stämma den och sedan fick vi lite underhållning av Johans spel. Jag tror att de tyckte han var duktig, de såg iallafall ganska imponerade ut.

Sedan hamnade vi på pingisavdelningen. Där säljer de pingisrobotar. En maskin som spottar ut pingisbollar som man ska returnera, förhoppningsvis hamnar då returerna i uppsamlingsnätet som är uppspännt på andra sidan. Johan ville förstås tessta denna maskin, men i början var den inställd på väldigt hög hastighet, så Johan spred bollarna i hela affären så all personal fick springa runt och samla in bollar. Men efter ett tag fick han ordning på det och då hamnade de flesta bollar där de skulle.Kul maskin det där, men lite väl dyr leksak.

Fredrik provade också på att spela.

Man hör ju hela tiden att allt går så snabbt i Kina. Och det ser vi bevis på hela tiden här. Tex. läste Pär i en utländsk tidning att de har anställt 60 förare till snabbtåget mellan Beijing och flygplatsen som håller på att byggas för fullt. Det kan ju tyckas klokt att anställa förarna redan innan tåget har gått i drift, men problemet är bara att det är ingen som vet vad dessa förare ska göra eftersom tågen är förarlösa. Något blev tydligen fel på personalavdelningen:)
På bilden nedanför ser det ut som man inte ens har hunnit flytta ut innan man har börjat riva. Möblerna står kvar. Sen gillar jag deras sätt att riva. De har lämnat kvar fasaden ut mot gatan och rivit allt bakom.

Alla dessa byggen och rivningar är ju ett kapitel för sig här i Kina. Om du tittar noga på bilden nedanför ser du hur det går omkring byggjobbare högt uppe och balanserar på kanten. På bilden nedanför ser du att han visserligen är fastspänd, men jag tycker att det ser helt livsfarligt ut. Jag skulle absolut inte lite på den säkerhetsanordningen.

Jag får ont i magen när jag tittar på honom.

Och faktiskt så händer det en hel del olyckor här. Säkert många fler än man någonsin får reda på. Fredrik kom hem och berättade något mycket tragiskt igår. En 17 årig tjej på Franska skolan hade dött efter att en byggnadställning hade rasat över henne. Tänk er den situationen i Sverige, det skulle bli en stor diskussion om säkerhet (med alla rätt), men här händer väl bara det att den som anses vara skyldig till händelsen i bästa fall mister jobbet i sämsta fall mister livet, men sedan fortsätter alla byggen och byggnadställningar att se likadana ut som innan med fler olyckor till följd. Jag får hoppas att våra snickare på Ulvåsa har bättre säkerhetstänkande.

Jag och Pär var i Sverge för ett par veckor sedan. Det blev en hastigt bestämd resa pga att Pärs mamma Inger har blivit sjuk. Hon har fått en ny stroke och var väldigt dålig. Vi ville gärna åka till Sverige och träffa Inger och få oss en egen bild av hur det var och även få tillfälle att träffa Ruben. Nu har läget blivit bättre. Hon har fått komma till Bengtsfors och det underlättar givetvis för all att slippa åka till Trollhättan varje gång de ska besöka henne. Nu kämpar de med att få henne att svälja tillräckligt mycket mat varje dag så hon ska slippa sondmatningen. Hon är vaken mer och mer för varje dag och visar även känslor som skratt och gråt. Det är skönt att höra. Men det är inte så lätt att sitta på andra sidan jorden i sådana här situationer och bara få andrahandsrapporter om läget.

När vi var i Sverige passade vi givetvis på att kolla in Ulvåsa. Vihade turen att de var några dagar och jobbade på huset under veckan vi var där så vi fick se lite hur jobbet framskred.

Så här såg det ut på måndag morgon.

Tisdag förmiddag.

Fredag morgon.

På fredagen åkte vi till Laholm och sov över hos Sussanne. På lördagen åt vi julbord på Heagårdsskafferi tillsammans med Erika, hennes pojkvän Christian och Christians föräldrar. Trevligt och gott. Mitt första riktiga julbord på nio år! Här hemma hos blir ju inte julborden så innehållsrika.

På julafton kommer Erika, Pärs bror Klas, hans döttrar Åsa och Malin och Åsas pojkvän Robin hit. De stannar i två veckor. Det ska bli kul. Sedan visade det sig att Pärs bror Jan också kommer hit och firar jul. Han ska följa med Ärtemarks pingis till Kina när de ska spela elitseriematch här. De har blivit sponsrade av kinesisk tv och någon rik kines för att komma till Kina och spela svensk elitserie. Allt kan tydligen hända i Kina. Vi ska åka titta på en av matcherna. De spelar i en stad utanför Shanghai. Vi var och tittade på en match i Åmål när vi var i Sverige, då kanske de hade en publiksiffra på 100 personer. I Kina kommer det att vara utsålt, det innebär en publiksiffra på 15 000 personer. Hur många tar Globen egentligen? Pingis är hysteriskt populärt här!
Samtidigt ska Jan försöka sälja in Dalsland till Kinesiska researrangörer.

Avslutar med en bild på Ella och vår nya chaufför Tao. De två kom väldigt bra överrens. Ella sprang emot honom och ropade Tao varje gång vi skulle gå till bilen.


En stor kram till er alla från Marie

ps. Ni får gärna skriva kommentarer, det är kul att se vilka som läser bloggen. Ds