01 september 2008

En galen fransman

Okey Sussie, det här inlägget är till dig. Jag hade nästan träningsvärk i magen av allt skrattande den kvällen.
Jag och Sussie satt precis ovanför pressläktaren, ganska många stillsamma svenskar hade vi bredvid oss, men också två inte lika stillsamma fransmän. Jo, den ena var ganska stillsam, men kompisen var desto vildare. Han var kock och bodde utanför Beijing, kompisen var manager för flera butiker som sålde franska damkläder.
Till en början la vi inte märke till dem så mycket, men när han fått i sig en hel del öl så blev han ganska pratglad. Han tyckte förstås synd om oss, när Holm inte lyckades ta medalj, men för honom skulle höjdpunkten bli finalen på herrarnas 1500 m. Där skulle de bli guld minsann.

Här kommer några foton som han tog på mig och Sussie med min kamera. Jag är glad att den fortfarande är hel.


Gick ju ganska bra i början.....

....men sedan spårade det ur, han slutade inte att fotografera och han var
tvungen att ta en hickpaus mellan varje foto....

...Sussie passar på att fotografera galningen....


.....nu har det spårat ur totalt.

Den något lugnare, men väldigt trevliga fransmannen.
Som sagt, herrarnas 1500 meter var något som kocken väntade på hela kvällen. Den finalen var avslutningen på kvällen. Men när killarna kom in för line-up så var kocken borta. Jag frågade kompisen var han hade tagit vägen men han visste inte. Jag och Sussie spekulerade lite om att han kanske somnat på toa, för inte kunde det vara så att han köpt mera öl. Jag och Sussie fick rycka in som franska fans under tiden. Killarna han in på sista varvet innan kocken kom tillbaka, och jodå han hade köpt många glas öl som han kom med i en låda. När han insåg att fransmannen sprang så blev han så exalterad att han glömde bort att han hade lådan i famnen och tappade den på golvet. Inga öl, och den franska guldmedaljen blev till en fjärdeplats. Oj, besvikelsen var total. Men det glömdes bort så fort Sussie gav honom min halvdruckna öl. Jag ska nog inte berätta vad han gjorde av plastglaset när han druckit färdigt. Kan bara hoppas att berörd person på pressläktaren inte låg i direktsändning vid tillfället.

Blev inte så mycket kvar av dessa öl.

En helgalen fransman.
Här har han ramlat baklänges tre bänkrader ner, rakt på en kines. Kinesen som fick honom rakt i ryggen bara vände sig om och skrattade och hans flickvän fotograferade.

Normalt så tycker jag inte att berusade människor är särskilt underhållande, men den här kvällen hade jag väldigt roligt. Det var ju bara att gå därifrån när kvällen var slut, värre blev det nog för kompisen som skulle forsla hem honom.

Det blev lite märkligt när man strålade ihop med de andra svenskarna utanför arenan och alla var lite deppade över kvällens resultat och jag kom och hade ont i magen av allt skratt under kvällen. Men jag tror också att jag var ganska känslosam den här dagen. Innan under dagen hade jag kokat av ilska och nästan börjat gråta för några småsaker när jag var på ansiktsbehandling och fick manikyr och pedikyr.Brukar inte reagera så starkt, men jag tror att det tog ganska ordentligt på mig att det var sista dagen i Beijing.
Det var ju tur att den fick avslutas med en massa skratt.


Tack Sussie för en helkul friidrottskväll. Du hjälpte till att göra min sista kväll i Beijing till ett gott minne.
Och du, jag hade ju fel när jag skojade och sa att jag nog skulle sitta bredvis Phelps under flygningen till USA, det blev ju bara hans lagkompisar. Ja, ja man kan ju inte få rätt alltid. Jag fick ju rätt när jag sa vem som skulle vinna höjdhoppet och hur det skulle gå för Holm,, men där hade jag ju gärna fått gissa fel.

En stor kram till dig och hälsa alla barn och kollegor på skolan.

Marie

2 kommentarer:

Anonym sa...

Hej vannen min och tack for ett underbart inlagg! Snacka om att ha traningsvark i magen - jag borjar fnissa sa fort jag tanker pa den dar kvallen!
Hoppas att ni har det bra, halsa familjen sa hors vi snart igen!
Massor med kramar fran
sussie i Beijing

Anonym sa...

ska ni till sverige snart? sonen erik va söt :)