Helgmarknad med Michele

Michele förhandlar om priset på ett stenhuvud



I går åkte vi in till Beijing tidigt på morgonen för att gå på helgmarknaden tillsammans med Michele. Michele är en fd. kollega till Pär i Genève. Han var i Beijing ett par dagar i jobbet och ville göra några sista inköp innan han åkte tillbaka till Genève. Han hade redan fyllt sin tomma resväska med alla de inköp han gjorde dagen innan. Efter långa förhandlingar gick han nöjd ifrån marknaden ett stenhuvud rikare.





Pär och Michele framför en av alla stenstatyer på helgmarknaden



En av alla försäljare av stenstatyer

Det var ett riktigt uselt väder, det till och med snöade på morgonen, men det övergick ganska snart till regn. När vi gick ifrån marknaden frös vi alla ordentligt om tårna.
Innan han åkte vidare till flygplatsen åkte vi och tog en andra frukost hos Mrs Shanen, kikade på möblerna på Radiance och avslutade det hela med en kaffe hemma hos oss.

Idag börjar inomhussäsongen i fotboll för Fredrik. De har delat upp alla spelarna i fyra olika lag, Fredrik spelar i Hurricane och ska idag spela mot Lightning, de andra två lagen är Avalanche och Blizzard. Vad är det för fel på lag 1-4? I anmälningsavgiften ingår förstås matchtröja, han kommer att ha en hel garderob full med matchtröjor innan vi flyttar härifrån om han fortsätter att spela fotboll.

Pär cyklade iväg till vår favorit, tavelinramaren och lämnade in några tavlor för inramning. Vi är där nästan varje helg för att lämna in bilder. Han kan inte ett ord engelska, men vi brukar komma fram till något bra tillsammans med hjälp av kroppsspråk och de få orden vi kan på kinesiska.

Kvartsamtal

Idag har jag och Pär varit på sk. kvartsamtal på Franska skolan. Alla lärare i sitter utspridda i olika klassrum. Föräldrar får ställa sig i kö till de lärare de vill prata med. En del lärare hade tio föräldrar i kö och några lärare satt och läste en bok eftersom inga föräldrar kom till dem. När de sedan var ens tur känner man hela tiden pressen bakom sig. Att allt sedan är på franska gör ju inte saken bättre. Men vi klarade det ganska bra tycker jag, fast man är trött i huvudet efter några timmar. Fredrik sköter sig i de flesta ämnen, lite för pratig i vissa ämnen och lite för tyst i andra så det jämnar väl ut sig.

I dag kom jag helt plötsligt åt min blogg utan att behöva ta några omvägar genom någon VPN tunnel. Får se hur lång tid det går innan myndigheterna blockerar blogspot igen.
Men när man ser elstolparna här i Beijing kan man undra hur det kan komma sig att man har electricitet överhuvudtaget. Man får vara glad så länge alla ledningar hänger kvar mellan stolparna, det gör de inte alltid.

Fotboll och tysk restaurang

I lördags vaknade Fredrik av att en kompis ringde och frågade varför han inte var på fotbollsturneringen. Det var han inte av den enkla anledningen att han inte visste att det var en fotbollsturnering. Tränaren hade sagt på den senaste träningen att det eventuellt skulle vara en turnering, men isåfall skulle spelarna få ett emal om tidpunkt. Sport Beijing brukar vara bra på att få ut information, men den här gången gick något fel. Till den första matchen hade bara två killar kommit så den förlorade de på W.O såklart. Till de resterande matcherna fick de precis ihop till ett lag, meningen var att de skulle ha ett a-lag och b-lag. Det var en mycket märklig turnering. Alla spelade i samma grupp, men man mötte inte alla lagen. Fredriks lag mötte Franska skolan två gånger och några lag mötte de inte alls. Eftesom Franska skolan som vanligt var ganska överlägsna hade förstås de lag som inte mötte Franska skolan en stor fördel jämfört med Fredriks lag som fick tampas med dem två gånger. Men Fredrik var nöjd och glad och det är ju huvudsaken.
Sedan åkte vi in till Lidoområdet för att Fredrik ville köpa några cd. Han hittade de flesta som stod på sin lista, nio stycken blev det för 18 kr styck. Åtta av dem fungerade utan problem. Ganska bra utdelning måste jag säga.

På kvällen åkte jag och Pär in till stan för att roa oss. Vi åt mat på en tysk restaurang vid Lufthansa center. Där var det proppat med folk, väldigt många tyskar. Jag tror att de flesta hade anknytning till den bilmässa som för tillfället är här i Beijing. Efter maten knallade vi ner till Sanlitun, bargatan som ligger vid Fredriks skola. Vi hamnade på en pub med ett trevligt kinesiskt liveband. Skoj.
I går var vi inbjudna till Sports Beijings höstavslutning. Men det visade sig att det i stort sett bara var spelare ifrån de yngre lagen som var där, så vi åt lite grann bara sen ville Fredrik därifrån så fort som möjligt. Lite märkligt att skicka inbjudan till alla lagen och sedan dyker inte ens tränaren i Fredriks lag upp. Men men, det är mycket som är lite konstigt här, så vi börjar bli vana.

Den här veckan blir ganska lugn, lite kinesiska och föräldrasamtal på Franska skolan bara. Vi får ladda inför de kommande veckorna då julfesterna avlöser varandra.

Ganska lugnt

Händer inte så mycket hos oss för tillfället. Det är mest skola, jobb och kinesiska.
Igår var jag på Svenska skolan och lyssnade på ett föredrag om ungdomars konsumtion och vanor. Det var en norska som är forskare på ett universitet i Oslo och som har fått anslag för att åka till Kina under sex månader för att titta på hur ungdomars vanor ändras i ett så snabbt växande land som Kina som höll i det. Det var väldigt kul att lyssna på.

Jag har träffat henne förut och det är en väldigt spontan och glad norska så det hade nog varit kul vad hon än hade pratat om.

Idag var jag inne i stan och åt lunch med några SWEOR. Vi hamnade på en trevlig kinesisk-fransk restaurang.

Efter lunchen stack jag och två andra tjejer till Yashow för att få manikyr. Tänk vilka vanor man har fått. Hur ska detta sluta.

Har väl tänkt att lägga på ett kol vad det gäller kinesiskan nu fram till jul, går för närvarande 4 lektioner i veckan, men den kursen tar slut nästa vecka så då tänkte jag hoppa in i en grupp som läser tio lektioner i veckan. Caterpillar betalar 100 timmar för mig, tänkte att det är lika bra att göra slut på de timmarna nu innnan jag börjar jobba.

Pär har obegränsat antal timmar betalt av Caterpillar. Ett ganska riskfritt åtagande av dem, han är väldigt sällan med på lektionerna.

Lyckosten Pär har börjat spela innebandy med ett gäng svenskar och finnar. Kul, men ganska tufft för en gammal gubbe att spela med ungdomar på 30 år.

Besök i Hutongerna

I går var jag och Pär på en guidad tur i de sista resterna av hutongerna söder om Himmelska fridens torg.
Det var väldigt intressant, men ganska beklämmande att se. De gamla hutongerna rivs efter hand, och kommer 2008 vara ersatta av nya byggnader. Folket som bor där nu, blir bara symboliskt ersatta, det räcker inte för att bosätta sig någon annan stans. Så man såg flera familjer som bodde kvar i rivningsresterna. Undrar var de tar vägen sedan?

Vi fick lära oss att förr i tiden kunde man bara genom att titta på porten se vilken klass hyresgästerna tillhörde. Portarna är röda eller svarta. Röda för vanligt folk, svarta för affärsmän. Man hade också pins på dörren. Fyra pins betydde rika människor, två pins var medelklass och ingen pins var fattiga. Det var staten som bestämde hur många pins varje port skulle ha. Desto mer skatt man betalade desto fler pins fick man.
Vi avslutade turen med att gå ner i Underground city. En militärhemlighet, så man fick inte ta kort, men inte hemligare än att man fick gå ner där. En helt otrolig konstruktion. En hel stad under marken som byggdes mellan 1969-1979 för att skydda sig mot ryssarna. Där nere finns skola, sjukhus, hotell, skatingrink, bio och affärer. Hela i tunnelsystemet är längre än Kinesiska muren. Man kunde gå hela vägen från Beijing till muren vid Baldaling(50 km) eller till Tianjin(120 km). De flesta vägarna var stängda nu, men ganska otroligt att tänka sig att detta byggdes så sent som 1969 för att skydda sig mot ryssland. Vad gjorde vi i Sverige 1969-1979?
Den guidade turen i tunnlarna slutade vid en silkesfabrik. Där fick vi se hur ett silkestäcke tillverkades från puppa till täcke. För att tillverka det varmaste täcket de sålde där nere behövdes 10 000 puppor.

Fredriks fotbollslag hade returmatch mot Franska skolan i går. Men eftersom Fransmännen hade ont om folk så fick de tre fransktalande (Fredrik, Jerome och Jean-Luca) i Sport Beijing gå över till de blå. Det blev en ganska jämn match som La France till slut vann med 3-1 i mörkret.

Inte lätt

Jaha, så har nu även min smygväg blivit blockerad. Men efter tre dagars sökande på internet så kanske jag har hittat en annan väg. Får se hur det funkar, verkar inte helt tillförlitligt. Men om ni kan läsa det här har det väl funkat.
Så bara så ni vet, om det inte kommer något nytt på bloggen under en längre tid så är det nog för att jag inte kommer åt den.

Nu har Erika åkt tillbaka till Sverige efter en veckas shopping här i Beijing. Jag var väldigt imponerad av att hon lyckades få ner allt i sin väska, men som hon sa, morfar har lärt mig lite packningsteknik, så det verkar som det går ner hur mycket som helst nu.
Flygresan gick bra. Hon går igenom visum och säkerhetskontroller på Beijings flygplats som om hon inte gjort annat.
Dagen innan hon skulle resa försökte vi kolla upp tågtider, men eftersom internettrafiken till Sverige inte alltid fungerar som den ska kom vi inte åt sj:s sida. Men eftersom vi visste att det gick ett tåg i timmen till Laholm så skulle det inte vara några problem trodde vi. Tji fick vi, när jag kom in på SJ:s sida när Erika redan satt på planet visade det sig att det gick tåg alla dagar i veckan ett par timmar efter hon skulle landa, utom på lördagar, då det senaste går 18.36. Erika landade 18.18, så det var ju förstås omöjligt att hinna med. Sussanne fick i uppdrag att ringa Erika så fort hon landat och tala om för henne att hon skulle åka till Ängelholm istället. Dit gick det tåg i flera timmar till. Bara att hålla tummarna att hon satte på telefonen så fort hon landat. Det gjorde hon, så det hela löste sig ganska smidigt. Hon tog första bästa tåg till Malmö för att där hoppa på första tåg till Ängelholm. Tur att hon är så cool när hon är ute och reser.

På fredagen var Erika ute och shoppade med Mimmi och Sofia. Sofia bor här sedan fem år, Mimmi är hennes kusin som var här under lovet för att praktisera på Svenska skolan. Erika och Mimmi delade tält tillsammans med Malin på Arvikafestivalen i somras. Så det var förstås trevligt att de kunde göra något tillsammans här i Beijing.

Förra veckan var det toppmöte mellan Kina och Afrika här i Beijing. Alla pratade om att man skulle undvika åka in till stan, vägar skulle vara blockerade och köerna enorma. Det visade sig att det var den absolut bästa veckan att välja om man ville åka bil in till stan. Det har aldrig gått så snabbt att komma in till stan. Det var bara vid enstaka tillfällen de stängde av påfarterna till motorvägen. Och ibland stängde de av halva motorvägen för att ministrarna från Afrika skulle få fri väg, men eftersom de var så lite trafik så gjorde det inte så mycket.

Fredrik kom tyvärr inte in på WAB nu. Vi får hoppas att det går bättre till nästa läsår. Han är förstås förtvivlad över detta, jag tycker väl inte att det är någon katasrof, han har det ganska bra på den Franska skolan. Men det skulle förstås vara mer praktiskt om han gick på WAB.

Jag provade på fitnessboxning för första gången i fredags, kul, men kanske inte det smartaste att göra med tanke på min fot. Jag ska prova några gånger till och se hur det går, men jag skippar hopprepet nästa gång.