Hangzhou

Nu hoppar jag tillbaka lite i tiden och hamnar i Hangzhou, där den väldiga pingismatchen skulle äga rum. Resan och matchen blev en upplevelse, men kanske inte på det sättet vi tänkt oss.

Vi åkte flyg från Beijing på lördag morgon. När vi kommit fram och satt i en taxi på väg till hotellet ringde Jan och sa att de skulle åka från hotellet om drygt en halvtimme och han var tvungen att åka med då så det vore bra om vi kom fram tills dess. Vi frågade taxichauffören hur lång tid det skulle ta och vi fick svaret en halvtimme. Nåväl, vi hann och väl framme så dröjde det såklart innan alla var på plats och vi kunde åka iväg. De placerade oss i en minibuss tillsammans med de båda lagens ickekineser och reportern från Radio Väst och helsingborgs Dagblads reporter och fotograf. De kinesiska spelarna åkte egen bil. Jag förväntade mig en väldig anläggning eftersom vi hört att det skulle bli 15000 åskådare, visserligen hade den publiksiffran minskat till 1500 någonstans på vägen, men det visade sig att vi hamnade på ett universitet i Hangzhou. När vi kommit fram blev vi hänvisade till ett litet rum med några soffor i. Där satt vi hela gänget från bussen och väntade på något besked om vad som skulle hända medans de kinesiska spelarna försökte reda ut vissa problem som tillstött. Det visade sig nämligen att det inte fanns någon ström i hallen så detta skulle de försöka lösa så fort som möjligt. Efter ytterligare lite väntan kom beskedet att troligtvis så skulle de vara tvugna att byta hall, det kunde bara ta lite tid att få tag i någon ny hall så fort en lördag eftermiddag. Och sedan skulle ju pingisbord och allt annat material flyttas. Men det var bara vänta och se. Till slut kom beskedet att det skulle bli ström. De hade fått Universitetets presidents tillstånd att starta katastrofströmmen så att denna väldiga match kunde äga rum. Så två och en halv timme försenat kunde tillställningen börja.

Hög koncentration hos en av Ärtemarks spelare.

Då började en febril aktivitet hos alla spelare som bara legat och degat i sofforna. Racketerna skulle limmas och kropparna skulle värmas upp. Det krävdes nog en hel del för att bli varm, det var iskallt i hallen. Högtalaranläggningen skulle kopplas, borden skulle på plats och banderoller skulle sättas upp.

Uppvärmning i en iskall hall.

Det är nog därifrån ljudet ska komma.

Btk Rekords president och Helsingborgs Dagblads utsända väntar på att matchen ska börja.

Matchbanderollen och Bengtsfors kommuns logga är på plats.

Leanderskaran på plats på pressläktaren.

Ett av dagens dragplåster var att Jörgen Persson skulle spela några några set mot sponsorerna. Jörgen är väldigt populär bland pingisfolk i Kina. Så i pausen mellan hans matcher blev han ständigt uppvktad av folk som vill ha autografer och ta kort tillsammans med honom.

En febersjuk Jörgen Persson väntar på att få spela i den iskalla hallen.

Detta var den andra matchen i Kina. Den första vann Rekord, men nu var det Ärtemarks tur att vinna.
Här är gänget som gjorde det!

Radio Västs reporter Ulla ringer in det glödjande resultatet till studion i Sverige.

Efter matchen stack Johan och Fredrik tillbaka till hotellet. Vi andra knödde in oss i bussen och diverse bilar igen och åkte till ett annat hotell och käkade en väldig buffe. Jag och Pär blev placerade med Jörgen Persson och en av Ärtemarks kinesiska spelare. Det blev en trevlig middag med mycket pingisprat. Lite udda bara att spelarna direkt efter en elitseriematch åker direkt till en middag utan att duscha först. Skulle vara otänkbart i Sverige tror jag.

Jag, Pär, Jörgen och Wang.

På det hela taget blev det en innehållsrik och udda dag, men inget blev väl riktigt som man tänkt sig. De 15 000 åskådarna som senare reducerades till 1500 blev i verkligheten kanske 25. Vi fick höra att det berodde på strulet med hallarna så att rätt information inte kunde nå ut till den tilltänkta publiken och att de var hemskt ledsna för detta och skulle göra allt de kunde för att gottgöra för allt strul för de båda lagen. Jag tyckte att det bara var en helt vanlig dag i Kina med alla de problem som man kunde tänka sig komma också kom, men allt löste sig på något märkligt sätt precis som det brukar.

Tillbaka på hotellet efter middagen spelade vi pingis. Jan hade blivit inspirerad av elitspelarnas skruvade bollar under matchen så han ville inte vara sämre. Men nog ser hans stil lite udda ut!

Jag, Pär och Jan tog en kvällspromenad i mörkret längst med West lake.

Dagen efter tog vi en ny promenad i Hangzhou. Det visade sig var en mysig stad. Kändes mycket mindre kinesiska än vad Beijing gör. Kan det ha att göra med att SAAB hade några demobilar uppställda på gågatan?

Ett gäng glada kockar på lunchrast.

En flicka väntar på båten vid West lakes strand.

Det här såg riktigt läskigt ut. Om man tittar riktigt noga ser man att en del balkonger
inte har något räcke alls. Där skulle inte jag vilja bo.

Det här såg också lite läskigt ut. Behövde man medicinska instrument så var det bara att
knalla in i affären och köpa vad man behövde till sin nya klinik.

På söndageftermiddag vände vi tillbaka till Beijing. Jag och Jan var sedan uppe till klockan två på natten för att koka skinka och laga Janssons frestelse till julbordet. På måndag förmiddag anlände sedan det nya gänget för vidare transport till himmelska fridens torg. Men det har ni väl redan läst om tidigare.

Ha det gott /Marie