Nu har vi kommit tillbaka till Beijing. Här håller det fina vädret i sig, blå himmel och hyfsat varmt på dagarna. Härligt!
Sista kvällen i Seoul var vi ute tillsammans med tre koreanska affärsbekanta till Pär och åt typisk koreansk mat. Mycket rötter och slimmiga saker blev det. Vi avslutade med att ta oss en titt på inomhusnöjesparken, imponerande.
När vi var tillbaka i Beijing så åkte vi in till stan på kvällen för att möta upp pappa ,Gunnel, Cajsa och Crisse som kommit till Beijing i måndags. Tisdagen och onsdagen tillbringade de i Xi an där de bl.a tittade på terrakottaarmen.
Vi tog dem till vad vi kallar "plåtverkstaden". En mycket enkel restaurang där man grillar sitt kött själv på koreanskt vis.
Vi tog dem till vad vi kallar "plåtverkstaden". En mycket enkel restaurang där man grillar sitt kött själv på koreanskt vis.
Idag så var det tänkt att vår chaufför skulle hämta gänget på hotellet, men det blev ett missförstånd så han stod utanför min dörr istället för utanför hotellet vid överenskommen tid. Så det blev till att åka taxi istället. Det gick utan problem efter att taxichauffören fått prata med vår chaufför i telefon och fått vägen förklarad för sig.
Sedan drog vi till muren. Det var en perfekt dag för en murtur. Klar himmel, lagom varmt och inga folk. Vi hade nästan muren helt för oss själva. Det enda som var i överflöd var de eviga försäljarna, men är man bara på rätt humör så går det an att stå ut med dem.
Sedan drog vi till muren. Det var en perfekt dag för en murtur. Klar himmel, lagom varmt och inga folk. Vi hade nästan muren helt för oss själva. Det enda som var i överflöd var de eviga försäljarna, men är man bara på rätt humör så går det an att stå ut med dem.
Gunnel och Conny med muren bakom sig.
Crisse och Cajsa vid samma ställe.
En närma koll på omgivningarna genom en kikare.
Crisse och Cajsa vid ett av tornen.
Crisse ensam på muren.
Mackor från Subway är obligatoriskt vid ett murbesök.
Pappa Conny förevigar muren.
En folktom Kinesisk mur, inte en vanlig syn precis.
Det var verkligen otroligt klart väder i dag.
När man kommer ner med kabinbanan så är man tvungen att passera en smal gränd med massor av försäljare. Här kan man köpa det mesta, men det gäller att pruta ordentligt. Idag lyckades vi pruta ner en sak från en för 180 kr till två för 20kr.
Den här damen säljer läsk, tom det prutar man på vid muren.
Muren t-shirt för antingen en dollar, en euro eller 10 rmb.Det är bara att välja den valuta som passar en bäst.
Dukförsäljare.
Vår tålmodiga och glada chaufför Tao.
Eftermurbesöket åkte vi till en Claissonefabrik. Ja så mycket fabrik var det inte, men man fick iallafall ett smakprov på hur det går till att göra alla de vackra sakerna som de sålde i sitt enormt stora showroom.
På tallrikarna har mönstret kopierats. Sedan sätts dessa små kopparremsorna
fast för att sedan fyllahålrummen med emalj.
Det bränns sedan 6-7 gånger med ifyllnad av emalj mellan varje gång.
fast för att sedan fyllahålrummen med emalj.
Det bränns sedan 6-7 gånger med ifyllnad av emalj mellan varje gång.
Sista etappen är slipning och putsning.
Nästa stopp var porslinsfabriken. Där har jag handlat en hel del, de blir alltid så glada när jag kommer dit med gäster. De sålde en del av deras saker på det förra stället för fem gånger så högt pris. Tur att man vet vilket pris man kan köpa till hos tillverkaren.
Cajsa bland alla poslinssaker.
På väg hem tog vi oss en snabb avstickare till svenska skolan också innan vi fortsatte hem till mig för att äta middag.
Vi skickade hem Tao när vi kom hem så det blev till att ta taxi igen för våra gäster. Hoppas det gick bra för dem. Taxichauffören såg väldigt tveksam ut när de visade fram adresslappen. Men någon gång kommer de väl fram får man anta.
Imorgon blir det Tempel of Heaven och tygmarknaden.
Kram /Marie
Igår när jag och Pär försökte hitta en bar som skulle vara på tioinde våningen på ett av hotellen här så råkade vi passera rummet där skidskyttarnas välkomstcermonie skulle äga rum. Det var fullt ös därinne från ett koreanskt tjejtrumband. Eftersom dörren stod öppen så gick jag fram och tittade och när jag tog fram kameran för att ta kort så trodde jag att jag skulle bli iväg körd. Istället så såg vakterna till att ingen stod ivägen för mig när jag skulle fotografera. Jag gick fram vid ett flertal tillfällen och tog kort för det anlände folk med jämna mellanrum. Och varje gång så försökte en Koreansk arrangör få mig att komma in och sätta mig. Vet inte om han trodde att jag var en i gänget eller han tyckte att jag kunde vara med ändå för att jag var västerlänning, förutom de som tillhör skidskyttefolket så är det inte många västerlänningar här. När de sedan var dags att stänga dörren så försökte de igen att jag skulle sätta mig. Jag fick skynda mig ut innan jag hade blivit instängd i rummet med flera hundra atleter och ledare och viktiga gubbar i skidskyttevärlden.
