11 februari 2008

Nyårsafton

Så har nu råttans år inletts med dunder och brak.
På nyårsafton var jag ute och åt tillsammans med några kollegor. Före middagen så hjälpte jag min nya kollega att förflytta sig från hotellet till sin nya lägenhet. När vi sen skulle gå från lägenheten till restaurangen så gällde det verkligen att vara beredd på allt. Det smällde omkring en hela tiden. Att gå och småprata var bara att glömma, det var helt omöjligt att göra sig hörd.

Efter middagen så gick vi ut för att fira in det nya året. Vi gick upp på en gångbro utanför workers stadium. Därifrån fick vi se himlen explodera i fyrverkerier.
Detta höll på i flera timmar. Och varje dag i två veckor fortsätter de smälla, det smälls hela dagarna men fram på kvällen är det alltid värst.



Här ska smällas! Detta är på en trottoar längs en stor gata mitt i Beijing.
Och så såg det ut överallt.



Så fort det började mörkna på nyårskvällen såg man denna syn var man än tittade.

En hel del skräp blir det. Och tro inte att man städar upp själv efter sig.
Man bara lämnar allt på gatan där man står. Alltid är det någon som har som jobb att
städa upp.


Här kommer ett första försök att ladda upp en video. Den är ganska hårt komprimerad för att inte ta för lång tid att ladda upp.

Jag och Fredrik försökte ha en konversation med varandra per telefon tjugo över tolv. Det var inte lätt. Vi skrek oss nästan hesa båda två för att höra varandra. Fredrik var också inne i stan med några kompisar och tittade på alla fyrverkerier. Jag hämtade upp honom med taxin på väg hem. Taxichauffören ville inte köra den vägen jag tyckte var bäst eftersom det inte gick att köra där med alla smällare och raketer som var i vägen. Jag tror att han var en klok man. När jag kom fram till Fredrik som stod i andra änden av vägen så såg jag inte asfalten eftersom den var täckt av alla rester från alla smällare.

Pär tillbringade nyårsafton i ett flygplan på väg från Sverige till Kina. På måndag (12/2) åker han till Phillipinerna och kommer tillbaka nästa lördag. Sedan är han förhoppningsvis hemma fram till vi åker till Korea v.9.

Kram /Marie

Inga kommentarer: