Familjen Leander i Kina: Skidskyttar

Som sagt så är det världscuptävlingar på gång här i Yongpyong. Vi har ju inte tillfälle att se några tävlingar, så vi tänkte att det kunde vara kul att åka till stadium för att titta på träningen. Vi frågade först en deltagande norrman om hur långt det var tilt stadium. Fem minuter med bil blev svaret. Vi frågade också om vem som helst kunde komma in och titta på träningen. Det skulle nog inte vara några problem trodde han, dagen innna hade det inte varit några som helst kontroller sa han. Så vi frågade i receptionen om hur man skulle ta sig dit. De sa att de gick shuttlebuss dit. Vi frågade flera gånger om det var buss för allmänheten och inte bara för tävlande. Nej då, det var en buss för vem som helst.
Bra tänkte vi och bestämde oss för att åka dit. Vi gick till hållplatsen och där stod en del av Kinas landslag och väntade på samma buss. Bussen kom och vi började undra om vi verkligen var välkomna på bussen när vi såg att den var fullproppad av atlleter. Men det var inga problem att få gå på. Den var full så vi fick stå i mittgången. På bussen fanns nu busschauffören, Fredrik, Pär, jag och ca 50 unga vältränade män med gevär. Gissa om vi kände oss utanför! Det var alldeles tyst på bussen, hög koncentration hos alla killar vill jag lova, och de var bara på väg till träning.
Väl framme vid stadium var det bara att följa strömmen av skidskyttar för att ta sig in på området. Ingen säkerhetskontroll här inte. Det var inte en enda på hela tiden som frågade vad vi egentligen gjorde där. Vi skulle nog kunnat gå bort till skjutbanan och ställa oss utan att någon hindrade oss. Vi åt också lunch där. Outback steakhouse hade servering, och där i tältet var vi de enda bland alla tävlande, ledare, vallare och tv-team som inte hade accrediteringskort på oss. Vi kände oss ganska utanför där också.
Här kommer lite foton från dagen.