fågelboet

Här kommer nu äntligen som utlovat den första rapporten från vårt besök på fågelboet. Vi köpte våra biljetter för ca ett och ett halv år sedan. Då valde vi att gå och titta på friidrott just denna kväll för det var ju denna kväll som Carro skulle ge oss ett OS-guld. Lite tråkigt var det förstås då när hon beslutade sig för att hoppa av sjukampssatsningen och satsa på längd och tresteg istället.

Men det blev trots allt en minnesvärd kväll.
Vi tog oss till fågelboet genom att åka den nyöppnade tunnelbanan. Jag har åkt en del tunnelbana förut i Beijing och måste säga att det har hänt en hel del på sista tiden. Vagnarna och stationerna är mycket fräschare och Kineserna trängs inte lika mycket som förut, ganska många väntar faktiskt nu på att de som ska gå av tåget hunnit gå av innan de rusar på. Så var det inte alls för ett tag sedan. Då kunde det vara ganska svårt att ta sig ur vagnarna när man skulle gå av.
Sista biten åkte vi den speciella Olympic line. Också den är nyöppnad, och än så länge bara öppen för den som har en os-biljett till den dagen.

Det var som ni ser några fler än vi som skulle på Olympic line till birds nest.

Efter diverse säkerhetskontroller så fick man gå på Olympic line och åka sista biten. När man väl var framme så kom man rakt upp i olympiaområdet. Det är ett enormt stort parkliknande område. Jag tror att man kan tillbringa många timmar där sedan när OS är slut. Tyvärr fick vi inte tillfälle att utforska den i någon större utsträckning, men det vi såg var väldigt imponerande.

Bakom den här trumväggen finns MC Donalds. Erika, lite skillnad från MC Donalds i Halmstad va?

Pär, Fredrik , Hasse och Erik har lyckats brotta sig fram i MC Donalds kö. Där hade tydligen inte Kinesrena lärt sig köa lika bra. Kanske de bara har fått tränig på att köa i tunnelbanan.

Alla byggnader på området är magnifika. Ganska stor skillnad mot när vi lyckades köra in med bilen på området i dec 2006.

Det fanns mycket att se och många fotografier att knäppa innan man var framme vid fågelboet.

Jag framför fågelboet med facklan som brinner.

Förr och nu!

Desto närmare man kom desto häftigare blev byggnadsverket. Det är en otroligt häftig byggnad.

Vi hade bara de mellandyra biljetterna, så det var många trappor att ta sig uppför.

Tävlingarna då? Det var kul att vara där även utan Kluft. Bara att sitta där inne i denna häftiga arena var värt pengarna, att dessutom få vara med om att se Bolt vinna 100 metersfinalen på nytt världsrekord gjorde ju inget sämre. Det var verkligen ett magiskt ögonblick när han joggade i mål.

Alla blickar riktas mot starten.

Bolt är omringad av fotografer efter sitt lopp.

Här skulle ju vi stå och vifta med svenska flaggan och hylla Carro!
Nu fick vi applådera en annan blågul flagga istället, nämligen Ukrainas.

När vi kom ut från boet var det mörkt, då väntade ett nytt skådespel på oss. Det man tyckt var häftigt när man gick in var nu ännu häftigare upplyst i mörkret.

När vi stod och väntade på Hasse och gänget så springer vi på ett gäng Vänersborgare.
En av dem var en fd. arbetskamrat till Pär när han arbetade på Kahlman. Världen är liten!

Vattenkuben dec 2006.

Vattenkuben augusti 2008!

Tv-tornet!

Fågelboet i upplyst mörkret.

Nu återstod bara frågan hur man skulle ta sig hem. Inte kunde man ta tunnelbanan? Det skulle ju 90 000 andra personer också göra. Men vad fanns det för alternativ? Taxi? Nej, den kön sklle nog vara väldigt lång. Bara att ge sig ner i gröten för att försöka komma med en tunnelbanetåg.

Alla människor på bilden ovan skulle med tunnelbanan. Pust! Men döm om vår förvåning när vi 10 minuter efter denna bilden är tagen befinner oss på tåget. Allt gick så otroligt smidigt. Vi stod inte stilla och väntade alls, kön gick sakta framåt hela tiden och plötsligt befann man sig på ett tåg. Imponerande!!

En oförglömlig kväll! Jag återkommer med rapport om vår andra friidrottskväll, vår sista kväll i Beijing.

Nu ska jag ut i åskvädret och hämta Fredrik. Kram /Marie